Middag igår på Racamaca. Annorlunda men riktigt god tapasmeny. 50-talet platser. Extremt populärt. Går inte att boka bord, så rekommenderas vara där när dom öppnar, eller 2 timmar senare eftersom man har bordet i 2 timmar. Servicemindad personal. Rekommenderas!
Middag igår på Racamaca. Annorlunda men riktigt god tapasmeny. 50-talet platser. Extremt populärt. Går inte att boka bord, så rekommenderas vara där när dom öppnar, eller 2 timmar senare eftersom man har bordet i 2 timmar. Servicemindad personal. Rekommend...
I julis gassande värmebölja, när hela kroppen blir lätt självhäftande, känns den svenska skuggan plötsligt mer åtråvärd än de heta strålar vi annars desperat jagar de övriga 355 dagarna om året. Dagar då vinnerven skapar ett konstant pirr som trånar efter druvpåfyllning - då glädjs man åt de magiska vattenhålen som spär på eskapismen och känslan av att faktiskt inte befinna sig i Svedala rike, utan mer i ett stimmigt tapaskvarter i en aldrig sovande stad i någon kokande metropol som Madrid. Dagar man längtar efter en sann kvartersbodega, ett sådant där hål-i-väggen ställe som är alldeles för litet för att rymma fler än ett fåtal, men samtidigt är så magiskt välkomnande att alla ändå tycks få plats. Då jublar man åt ställen som "Racamaca".
Bara namnet får i alla fall mig att vilja föreslå alla sommarens kommande häng där. "En kvällspincho på Racamaca?" - det låter ju för härligt att ropa i förbifarten. Bara drop-in, ingen bordsbokning. Det bådar gott. Det är precis sådär alla de bästa trängre ställena gör för att dra dit folk i ivriga sociala klungor, för att fylla det redan trånga utrymmet med känsla och skapa härlig stämning i en gemensam väntan på det goda.
Jag och mitt sällskap erbjuds vänta på ett bord i baren och beställer två glas husets vita, ett pärlande baskiskt Txakoli-vin som ihop med ett gäng saftiga oliver landar så perfekt att vi gärna väntar i en smärre evighet. Baren består av en sådan där charmigt genomskinlig glasskiva som i sann Pinchos-anda gör skådebröd av alla de färdiga smårätterna för maximalt aptitretande. Hela stället är en pulserande paus från den anonyma Stockholmsbubblan och en hyllning till det spontana, högljutt glada och närkontakts-härliga. Ur högtalarna ljuder härligt 90-tal med flera guilty pleasures som får många glada tillrop bland de diggande matgästerna. Det skapas en familjär känsla av fnissig igenkänning när alla tittar upp på sin omgivning och möts i ett "Bailando", vilket än mer förgyller den levande bubblan vi omsluts av.
Väl till bords får vi varsina menyer i form av två papper och tuschpennor med vilka vi uppmuntras att "kryssa i de rätter som känns spännande". Härligt busigt och interaktivt - jag älskar ju lekfullhet och pyssel. Jag kryssar i hummus, zucchinirullader och en kronärtskocksslider. Mitt sällskap tar en slider med kött, salami och någon (väldigt) stark spansk korv. För autenciteten väljer vi att dela en flaska Albarino och i takt med att alla rätterna kommer blir det sådär härligt trångt och rörigt på det lilla bordet, precis så som man önskar.
Det är en upplevelse att sitta vid det där bordet. Jag njuter av alla rätterna, men absolut mest av att få vara där, i myllret och den bubbliga stämningen som är så udda för Stockholm. Om man som jag har en förkärlek för den sydeuropeiska kulturen så anammar man gärna ett smått förspanskat beteende av bara farten och jag får hålla mig för att inte råka ha ner något från vårt lilla bord i min plötsliga inlevelse. Det är underbart att plocka med händerna, doppa bröd i olja och salt och se hur glasen får flottiga märken som kommer med att njuta med själen.
Det bästa med det här stället är att de inte har något riktigt kök, utan tillagar allt i restaurangens mitt, bakom baren, på ett väldigt litet utrymme. Kocken blir en del av sällskapet, så det är inte konstigt att atmosfären sätter sig i maten. Man häpnar av smakerna som liksom dansar in i enkelheten. Det enda som inte lirar med Spanien-vibbarna är priserna, men den petitessen är ju något man behöver påminnas om först i slutet av besöket. Rätterna är i sig möjligen något snålt tilltagna, men i sann tapasanda och jag tycker verkligen att smakerna överträffar det man förväntar sig för den Stockholmspengen. Alla rätter överraskar med sina kreativa smaker och jag kommer gärna hit igen och igen och filar på min tuschbingo, ty jag är väldigt nyfiken på resten av deras meny och hur, om möjligt, man överträffar denna kanonleverans.
Innan vi går har jag gjort flera försök att googla namnet utan vettigt resultat. Men för mig klingar "Racamaca" som svenskans "Bra Rackare" – eller snarare: "En Mycket Bra Rackare"! Vamos!
I julis gassande värmebölja, när hela kroppen blir lätt självhäftande, känns den svenska skuggan plötsligt mer åtråvärd än de heta strålar vi annars desperat jagar de övriga 355 dagarna om året. Dagar då vinnerven s...
Besökte Racamaca för ca 2 år sedan och var inte så imponerad, och har därför dragit mig för att gå hit igen. I förra veckan var det dags igen. Mina låga förväntningar ändrades snabbt! Lokalen såg inte alls ut som jag minns det (fast den tydligen inte har ändrats alls), maten var outstanding, mycket trevlig service och vinet var helt perfekt!
Vi gjorde som sig bör här, vi delade på massa smårätter. Med handen på hjärtat tycker jag alla var otroliga. Dem som svetsade sig fast på minnet lite extra var bikini toasten, ndjua mackan, dem små kammusslorna och foi grasen. Till detta drack vi vin som vår servitris hjälpte oss ta fram som var helt perfekta och precis i min smak!
Lokalen är stimmig och stökig, vilket jag älskar! Här tar vi inga bordsbokningar och det var ständigt folk i dörren som ville komma in.
Vi snålade varken med mat eller dryck och när notan kom in blev vi glatt överraskade. Längtar redan tills mitt nästa besök! Då ska jag komma ihåg att ta bilder också 🤷🏻♀️
Besökte Racamaca för ca 2 år sedan och var inte så imponerad, och har därför dragit mig för att gå hit igen. I förra veckan var det dags igen. Mina låga förväntningar ändrades snabbt! Lokalen såg inte alls ut som jag minns de...
Var hör för ca 2 år sedan, satt både på uteserveringen och inne. Var inte alls imponerand och har därför dragit mig för att komma tillbaka.
Trots detta har stället alltid varit proppfullt och svårt att få bord på grund av högt tryck - så tänkte att det var dags att ge det en ny chans!
Oboy är jag glad för det!! Maten, servicen, stämningen, ja allt var toppen!! Menyn låter lite B och dyrt för vad de erbjuder när man läser rätterna men de lyckas verkligen få till maten så det är värt varenda krona!!
Alltid plus när vovven får följa med och får mer uppmärksamhet än vårt sällskap 🐾🥰
Var hör för ca 2 år sedan, satt både på uteserveringen och inne. Var inte alls imponerand och har därför dragit mig för att komma tillbaka.
Trots detta har stället alltid varit proppfullt och svårt att få bord på grund av hö...
Äääälskar Racamaca 😍 Superbra meny med roliga tapasrätter! Jätte mysig stämning i lokalen, perfekt för en dejt eller kompis häng. Varmt rekommenderat! ❤️