Restaurangen kan möjligen räddas av att hungriga turister letar sig dit i framtiden. Vår servitör öppnade med ett tonfall och attityd som passar bättre i låt säga en boxningsring, han tog i från tårna och spände varenda muskel i kroppen för att inte förlora kampen mellan honom och gästerna. När jag beställde ett alkoholfritt alternativ ryggade servitören tillbaka och talade framför allt med sitt minspel om att jag i princip var en idiot och hade begått en av de sju dödssynderna, det var öl som gällde. Trots att servitören verkade så kränkt av mitt val att testosteronet sprutade ut ur öronen på honom fick jag till slut min idiotiska dryck. Att behöva argumentera för sitt dryckesval med en servitör som verkade kunna utdela en rak höger när som helst kändes lite märkligt. In kommer förrätten; en okej men rätt oinspirerad bricka med skinka, salami och ett par millimetertunna ostskivor. Alltihop minst lika gott som förpackningarna från Jönssons korv jag ibland köper på Willys. Därefter kommer huvudrätten, en bankad oxfilé, oinspirerat grillat tillsammans med några lika oinspirerande pasta penne i tomatsås. Runt omkring oss sprätte personalen omkring så att de nästan föll baklänges i sina försök att bevara manschauvinismen till eftervärden. Jag vet inte om Paolo snabbutbildad några av sina värstingkompisar i hur man kombinerar jobbet som servitör med huliganfasoner men jag inte bara tror utan vet att jag inte kommer att utsätta mig för någon mer kukmätning på denna restaurang. Som sagt, om inget händer kommer man kanske kunna klara sig på glatt ovetande turister som hittar in från Drottninggatan.
Restaurangen kan möjligen räddas av att hungriga turister letar sig dit i framtiden. Vår servitör öppnade med ett tonfall och attityd som passar bättre i låt säga en boxningsring, han tog i från tårna och spände varenda muskel i kroppen fö...
